Hem / Svenskt medborgarskap

Svenskt medborgarskap: vägen till att bli svensk medborgare

Ett svenskt medborgarskap är det rättsliga bandet mellan dig och den svenska staten. Det ger rösträtt i riksdagsvalet, ett svenskt pass och en ovillkorlig rätt att bo och arbeta i Sverige. Här går vi igenom vad medborgarskap innebär, vem som kan bli svensk medborgare, hur ansökan går till och hur lång väntetiden är. Reglerna skärptes den 6 juni 2026.

8 årHemvist (huvudregel)
2 900 krAnsökningsavgift
6 juni 2026Nya regler i kraft
JaDubbelt medborgarskap

Innebörd

Vad innebär svenskt medborgarskap?

Det är ett rättsligt förhållande mellan staten och dig som medborgare. Den som har permanent uppehållstillstånd har nästan samma rättigheter och skyldigheter som en svensk medborgare, men några saker är förbehållna medborgare.

Som svensk medborgare får du en absolut rätt att bo och arbeta i Sverige. Du kan aldrig utvisas. Du får rösta i valet till riksdagen och kan själv väljas in i den. Du kan arbeta som polis eller yrkesmilitär, yrken som kräver svenskt medborgarskap, och du får ett svenskt pass som gör det enklare att arbeta i andra EU-länder.

Med rättigheterna följer också skyldigheter. Att vara svensk medborgare bygger på att du är en del av samhället och känner till hur det fungerar. Det är också bakgrunden till att kunskaper om svenska och om det svenska samhället numera vägs in när ansökan prövas.

Källa: Migrationsverket (öppnas i ny flik).

Vem

Vem kan bli svensk medborgare?

Vägen till svenskt medborgarskap ser olika ut beroende på vem du är. Det finns tre huvudsakliga spår.

Vuxna som ansöker. Du som är 18 år eller äldre ansöker själv hos Migrationsverket. Det är den vanligaste vägen och den som de skärpta reglerna från 2026 främst påverkar.

Barn. Ett barn kan bli svensk medborgare automatiskt vid födseln om en förälder är svensk medborgare. Barn kan också bli svenska medborgare genom att en förälder ansöker för dem, eller i samband med adoption.

Nordiska medborgare. Den som är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge har en enklare väg med kortare hemvisttid.

Nordiska medborgare som har bott i Sverige i fem år kan fortfarande bli svenska medborgare genom en enklare anmälan i stället för en ansökan. Vilka villkor som gäller i detalj hittar du på sidan om kraven för medborgarskap.

Steg för steg

Så går vägen till svenskt medborgarskap

Från att du uppfyller villkoren till att du firas som ny svensk medborgare passerar ärendet fem steg.

1. Du uppfyller villkoren. Hemvisttid, styrkt identitet, egen försörjning, skötsamt levnadssätt och kunskaper om svenska och samhället ska vara uppfyllda samtidigt när du ansöker.

2. Du ansöker. Ansökan görs enklast i Migrationsverkets e-tjänst. Du behöver e-legitimation, en giltig e-postadress och ett betalkort. Det går också att skicka in en pappersblankett till medborgarskapsenheten i Norrköping. Avgiften är 2 900 kr och betalas inte tillbaka om ansökan avslås. Hela ordningen finns steg för steg på sidan om att ansöka om svenskt medborgarskap.

3. Identitetskontroll på plats. Du kallas till ett personligt besök för att styrka din identitet. Kontrollen görs på någon av sex orter: Malmö, Göteborg, Norrköping, Sundbyberg, Sundsvall eller Boden. Uteblir du riskerar ansökan att avslås.

4. Beslut. Migrationsverket prövar ärendet och fattar beslut. Blir det avslag kan beslutet överklagas.

5. Medborgarskapsceremoni. Din kommun bjuder in dig till en ceremoni för att fira det nya medborgarskapet.

Källa: Migrationsverket (öppnas i ny flik).

Nya regler

Nya regler från 2026

Den 6 juni 2026 trädde skärpta regler i kraft. Regeringens uttalade syfte var att stärka medborgarskapets betydelse och öka drivkrafterna att bli en del av det svenska samhället.

Fyra saker förändrades i grunden. Hemvisttiden höjdes från fem till åtta år som huvudregel. Egen försörjning blev ett villkor, med en inkomst på minst 20 850 kr i månaden före skatt. Kunskaper i svenska och om det svenska samhället tillkom. Villkoren för levnadssätt skärptes.

Det är kunskapsvillkoret som gör att medborgarskapsprovet nu berör så många. Provet är ett av sätten att visa att du uppfyller det. Läs mer på sidan om medborgarskapsprovet.

Väntetid

Hur lång tid tar det att få svenskt medborgarskap?

Migrationsverket lämnar ingen exakt tid, eftersom varje ärende är olika. Myndigheten publicerar i stället statistik över nyligen avgjorda ärenden. Enligt den har 75 procent av ärendena avgjorts inom 53 månader.

Det är en lång tid att förhålla sig till, och siffran ändras löpande. Kontrollera alltid den aktuella handläggningstiden hos Migrationsverket (öppnas i ny flik) innan du planerar efter den.

Väntetiden räknas från att en komplett ansökan kommit in. En ofullständig ansökan förlänger handläggningen, eftersom Migrationsverket då behöver begära komplettering. Tiden du väntar på beslut räknas inte in i hemvisttiden.

Ceremoni

Vad händer på medborgarskapsceremonin?

När du blivit svensk medborgare bjuder din kommun in dig till en medborgarskapsceremoni. Kommunerna ska anordna ceremonier minst en gång per år och bjuda in alla som är folkbokförda i kommunen och som blivit svenska medborgare under de senaste 18 månaderna.

Ceremonin är en högtid, inte ett myndighetsmöte. Den handlar om att uppmärksamma att medborgarskapet innebär friheter, rättigheter och skyldigheter, och att markera samhörigheten med Sverige. Upplägget varierar mellan kommuner, med tal, musik och ofta en gåva eller ett diplom.

Att delta är frivilligt. Du blir svensk medborgare genom beslutet från Migrationsverket, inte genom ceremonin.

Dubbelt medborgarskap

Kan man ha dubbelt medborgarskap i Sverige?

Ja. Sverige tillåter dubbelt och flerfaldigt medborgarskap. Vi går igenom vad som gäller på sidan om dubbelt medborgarskap. Du får behålla ditt tidigare medborgarskap när du blir svensk medborgare, förutsatt att lagen i det andra landet tillåter det. Alla länder gör inte det.

Migrationsverket påpekar samtidigt en baksida. Om du befinner dig i det andra landet där du är medborgare kan svenska myndigheter ha begränsade möjligheter att hjälpa dig, exempelvis om du blir frihetsberövad. Ambassadpersonal kan nekas tillträde.

Källa: Migrationsverket (öppnas i ny flik).

Jämförelse

Skillnaden mot permanent uppehållstillstånd

Många som bor i Sverige har permanent uppehållstillstånd och undrar vad de faktiskt vinner på att ta steget vidare. Skillnaden är mindre än man tror i vardagen, men större när det gäller.

Med permanent uppehållstillstånd får du arbeta, studera, driva företag och ta del av välfärden på samma villkor som andra som bor här. Du får också rösta i kommunal- och regionvalen. Är du medborgare i ett EU-land, Island eller Norge räcker det att du är folkbokförd i kommunen och regionen, i övriga fall krävs att du varit folkbokförd i Sverige i tre år i rad före valdagen.

Det du inte får är rösträtt i riksdagsvalet, rätt att kandidera till riksdagen, svenskt pass eller det ovillkorliga skyddet mot utvisning. Ett uppehållstillstånd kan återkallas, exempelvis om du varit borta från landet länge eller lämnat oriktiga uppgifter. Ett beslut om medborgarskap står fast.

Det är den skillnaden som gör att många ändå ansöker, trots både avgift och väntetid.

Avslag

Vad händer om ansökan avslås?

Ett avslag betyder inte att dörren är stängd för alltid. Det vanligaste skälet är att något villkor inte var uppfyllt när ansökan prövades, till exempel att hemvisttiden inte var full, att identiteten inte kunde styrkas eller att karenstiden efter ett brott inte hade löpt ut.

Du kan överklaga beslutet till migrationsdomstolen. Överklagandet ska ha kommit in inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet, och det skickas till Migrationsverket som först prövar om beslutet ska ändras.

Du kan också avvakta och ansöka på nytt när villkoret är uppfyllt. Avgiften betalas dock inte tillbaka, så en ny ansökan innebär en ny avgift. Kontrollera därför noga att allt är uppfyllt innan du skickar in.

Förberedelse

Så förbereder du dig i god tid

Väntetiden är lång, men den tid du har kan användas. Tre saker går att förbereda långt innan du skickar in något. Du kan testa dina kunskaper med 25 övningsfrågor direkt här på webben.

Håll ordning på papperen. Pass, uppehållstillstånd, anställningsbevis och inkomstuppgifter är enklare att samla löpande än i efterhand.

Bygg upp språket. Kunskaper i svenska är numera ett villkor. SFI, gymnasiebetyg och andra dokumenterade studier räknas.

Lär känna samhället. Kunskapsvillkoret handlar om hur Sverige fungerar: demokratin, lagarna, arbetsmarknaden och välfärden. Det innehållet finns samlat i Sverige i fokus, materialet som ligger till grund för provet.

I Medborgarskapsappen tränar du på materialet med videolektioner, övningsfrågor och begreppsförklaringar på svenska. Läs alltid den senaste informationen hos Migrationsverket och UHR innan du ansöker.

Förbered dig inför medborgarskapsprovet 2026

Börja helt gratis med de tre första ämnesområdena. Träna med video, quiz och begreppsförklaringar, med språkstöd på 16 språk.

Frågor & svar

Vanliga frågor om svenskt medborgarskap

Svar på de vanligaste frågorna om medborgarskap i Sverige.

Vad kostar det att ansöka om svenskt medborgarskap?

Avgiften är 2 900 kr för vuxna. Den betalas inte tillbaka om ansökan avslås. Statslösa med flyktingstatus är undantagna från avgiften.

Hur ansöker jag om medborgarskap i Sverige?

Enklast via Migrationsverkets e-tjänst, som kräver e-legitimation, e-postadress och betalkort. Det går även att skicka in en pappersblankett.

Måste jag lämna mitt gamla medborgarskap?

Nej. Sverige tillåter dubbelt medborgarskap. Däremot avgör det andra landets lag om du får behålla ditt medborgarskap där.

Kan jag utvisas som svensk medborgare?

Nej. Som svensk medborgare har du en absolut rätt att bo och arbeta i Sverige.

Vad hände med reglerna den 6 juni 2026?

Hemvisttiden höjdes till åtta år som huvudregel, ett försörjningskrav infördes och kunskaper i svenska och om samhället blev ett villkor.

Måste jag gå på medborgarskapsceremonin?

Nej, deltagandet är frivilligt. Du blir svensk medborgare genom Migrationsverkets beslut, inte genom ceremonin.

Källor: Migrationsverket (öppnas i ny flik) och Lag (2026:447). Senast kontrollerad 19 augusti 2026.